...men små moln kan ge skugga igen

Inte lika lycklig längre.

Efter regn kommer solsken

Lycklig.

Hipp hipp hurra

Grattis på fölsedagen, Linné!
Idag var jag på väg ut på kejsarjakt med kameran i högsta hugg, men hann inte långt innan jag gav upp för mitt samvete som skrek "lägg av, gör klart skolarbetet nu istället". Så här sitter jag nu med mina kladdiga anteckningar istället för att mingla med kungligheter i Universitetsaulan. Och ni stackare får inte kejsarbilderna jag tänkt lägga upp här.

Utmanande underligheter

Okej, Sofie... här kommer svar på din utmaning: "Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn..." Here we go:

1. När jag var riktigt liten åt jag modell-lera (hemmagjord med mjöl, salt och några halvnyttiga ingredienser i, minns ni?). När mamma såg det och förbjöd mig fortsatte jag i smyg. Mums.

2. Jag var besatt av hästar som liten tjej (läs:5-11 år). Jag ritade hästar, läste om hästar, ryktade mina små Barbiehästar och låtsades att de var riktiga, jämförde priser i hästannonser inför ett framtida inköp och gjorde i ordning garaget i fall att en häst skulle rymma och en morgon stå och gnägga på vår tomt. Som tur var fick jag börja ta ridlektioner så småningom. Min besatthet blev inte bättre.

3. Fortfarande kan jag bli helt kär när jag åker förbi en hästhage, stanna till bara för att lukta lite, prata lite med dem och låtsas att jag är hästpsykolog. Don't tell anyone. Eh.

4. Inom fem sekunder efter att jag börjat prata med en person som har en någorlunda tydlig dialekt börjar jag prata på samma. Ta inte illa upp om du skulle råka ut för det någon gång - jag gör det inte för att driva med dig!

5. Jag älskar att sjunga opera.

6. Alla helgons dag 2005 sprutade jag superlim i ögat och fick gå till akuten. Klarade mig, tack vare glasögon, rätt bra.

Phew. Jag tror jag skonar mina bloggvänner och låter bli att skicka vidare den här gången.

Nasjonalistiska, nøjsamma Norge

Oslo. Underbart väder, kjempeglad stämning och "bunad"-klädda människor i varenda liten gränd. Jag bestämde mig och bokade bussbiljett bara timmar innan bussen skulle avgå, men jag har inte behövt ångra mig en sekund. Å, vi elsker dette landet. Gratulerer på dagen!

Norska barn är oslagbart bedårande

Nationaldagsfirandet börjar med minnesceremoni vid en soldatgrav,

HM Kongens Garde ackompanjerar.

Sedan tåg upp till slottet...

...där kungafamiljen tar emot. Ja, de vinkar iallafall. Ser du?
Framför slottet går närmare ett hundratal tåg med elever, gamla som nuvarande, från hela Oslotraktens alla skolor, och ropar "hurra, hurra!"

Vi vinkade tillbaks och hurrade med.

Nej, det är inte vilsna overaller från KTH. Russar kallas de och är den norska motsvarigheten till våra gymnasiestudenter. Den 17 maj avslutar de sin månadslånga period av festligheter dygnet runt (samtidigt som de skriver sina sluttentor...typiskt Norge alltså)

Bunader är alltså vad de kallar sina nationaldräkter. Anne och Linn visar stolt upp sina.
I bakgrunden några inflyttade svenskar som firar med våfflor och brunost. Mums?

Nasjonaldagen är barnens dag, säger de.

På kvällen är det de stora barnen som går ut och leker.

Oslo dagen efter, från Holmenkollen sett

Schlågerpolitik

Missade av förklarliga skäl lördagens Eurovision Song Contest-final, men nyheten om hur det slutade har nu nått även mig. Suck. Svågerpolitik! säger Aftonbladets Markus Larsson som tycker precis som jag.

Spexet slut, självklar sömnbrist

Sista spexföreställningen spelad. Årets upplaga av SöderSpexet var bitvis riktigt kul tyckte både jag och publiken.
Jag och Sofie hoppade in som körtjejer helgen innan premiären och det ångrar vi inte nu. Eller well, efter en sittning som hette duga och lurvsväng hela natten är vi förstås lite slitna. Men vad gör man inte för haglande alliterationer, ordvitsar och andra torra skämt? Interaktiv improvisationsteater i bästa musikalanda.

Kolla in fler bilder på www.cervin.cc/capone

Töntar och trallande

I fredags var jag på en töntfest. Alltså, temat var "tönt". Festlokalen ute på Wijks folkhögskola utanför Uppsala var fylld av högt uppdragna byxlinningar, glasögon, slipovers, omatchade färger, konstiga frisyrer och duktiga skådespelare. Känslan av att jag befann mig i en teenage movie från 70-talet var skrämmande. Men så, vissa stunder, kändes det bara helt normalt. Alla är vi töntar innerst inne.
Eftersom alla spelade ut sina töntdrömmar till fullo var dock det lite svårt att lära känna någon (och att veta vem man själv var, efter ett tag!).

Maja went Värmland 1980. För snygg för att vara tönt tycker jag.

Hanna gjorde också ett strålande jobb med sin look. Själv valde jag gummistövlarna.

Sedan dess har jag repat med de töntcoola spexarna från Söder i princip varje dag. Missa nu inte veckans event: Söderspexet - premiär ikväll kl 19! Jag körar.

Natt och nere

Skit också.
Ångest. Ångest. Ångest. Vad hände med mitt liv? Varför blev det såhär? Ge mig en tidsmaskin.

Nu är klockan 04.53 och jag kan fortfarande inte sova.
Skit samma.