Inte konstigt att de från Barcelona är populära - de vet vad publikkontakt innebär. På riktigt. Glada sånger om lågstadielivets ups and downs tillsammans med sköna sjuttiotalsoutfits, ballonger, såpbubblor och telefonkatalogskonfetti, gjorde kvällen till ett enda stort barnkalas. (Ja, jag är lite partisk förstås men det kvittar nog i det här fallet :)
Söndagskvällen blev också en resa tillbaka i tiden; hela familjen samlade sig kring köksbordet och spelade spel, åt popcorn och blev galna. Mys! Vissa stunder längtar jag till åren då man levde lycklig i okunskap om vad skattejämkning, kurslitteratur, partipolitik och hemtentor var. Suck. Mer lek till folket..!
Imorgon lämnar min älskade lillasyster Sverige för fem månader hos barnen i Kenya. Usch, vad ledsamt. Nu får jag leta surrogatsystrar som kan låna ut en axel eller två för mig att luta mig mot mot tills hon kommer tillbaka...
Jag kommer nu försvinna ett tag från bloggvärlden till förmån för långa stunder i diverse universitetsbibliotek, på seminariediskussioner, med uppsatsskrivande och i föreningsliv.
Men håll till godo och må väl tills nästa rendezvous :)
1) Barnkalas! 2) Fr Barcelona/Jönköping: Galna goingarna Tina & Olof Gardestrand (typ nygifta!) och till höger en hänförd fotograf med en något lustig grimas...
måndag, september 4
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hörru, när ska vi ses då?
Skicka en kommentar