Förkylt och förtjusande

Igår var jag och lyssnade på Douglin (som jag tipsat om) live. Människor som lyckas skapa bra musik är få och förundransvärda. Douglin fick fart på "Come and play"-publiken på Alcazar, Nalen, som var gäspiga efter inledningsnumret: gitarrspelande man med förkärlek till moll.
Ännu roligare blev det när det visade sig att gamla bekanta från när och fjärran strålat samman just där. Folkhögskolemusikerbubblan är större än jag trodde.



För övrigt lufsar jag alltjämt i en dimma sedan dunderförkylningen slog ned förra torsdagen. Jag har precis slutat att låta som Bengt Magnusson. I fortsättningen tänker jag nu hålla mig borta från minisyster Marina som varje dag kommer hem med allehanda virus.

Ikväll blir det ytterligare återseenden av riktigt gamla bekanta, denna gång ett par pågar från Malmö som är på Sthlmsvisit.

Veckans plus: Kära återseenden
Veckans minus: Snörvel och deklaration med F-skattesedel! Tack och lov att jag inte är revisor.

Yeah

Har inget annat ord för de senaste dagarna än ovanstående.
Debatten i torsdags gick helt okej (jag var för trött den dagen för att kunna minnas något annat). Panelen kom igång och diskuterade livligt. Jag fick till och med lov att avbryta folk i bästa Lennart Persson-anda. Nu har jag lite blodad tand.

Fredag och födelsedag var en glad överraskning (ja, jag glömde bort det på riktigt där ett tag). Solen strålade, människor var glada, jag åt jordgubbstårta med familjen, extended version, och fick fina presenter. Eller vad sägs om - jag tar mig friheten att skryta lite - en weekend i London? Jag säger det igen: mina syskon är för snälla för sitt eget bästa.

Lördag och solens glada strålar har nu gett oss shortsväder. Som upplagt för grill på verandan. Vänner från Sthlm och Uppsala kom ut på landet, hoppade studsmatta och skålade för växthuseffekten.

Och så blev det söndag igen. Jag fortsätter glida omkring i shorts och äta grillspett. Tog just en cykeltur till sjön och fotade natur. Oh yeah. Men nu åter till vardagens barkiga verklighet och skrivandet. Uppdrag: Pressmeddelande. Ska bara kolla upp hur man gör först.

Sjöng sånger för Silvia

Kära dagbok,

idag har jag sjungit för drottningen. Hon satt på en stol och såg lite trött ut, men vi därframme på scen lade på charmoffensiven och lyckades tillslut få henne att flirta tillbaka.

Jaa ojoj, vilken dag. Världsparkinsondagen, jubileum och Uppsala University Jazz Orchestra underhåller på Parkinsonförbundets årsstämma på Nalen. Att få sjunga solo på ett sådant ställe är bara det en upplevelse (för mig som aldrig ens besökt stället förut). När HM Drottningen sitter på första raden och inspekterar scenen, blir saken definitivt inte mindre nervös. Fotografer och en stor, fet filmkamera och i nyllet gjorde den prestationgsångestfyllda bäst i att ignorera. Men tack och lov gick allt väl. Katastroffalska toner och uppenbara textmissar uteblev. Nästan. Kolla in länken nedan (ge mig en stor eloge för min modighet nu hörni, och ta hänsyn till min förkylda röst, dåliga medhörning, att jag inte övat en enda gång med bandet innan, och allt annat yadayada som egentligen bara är pinsamt att skylla på!):

http://gaia.world-television.com/wtvse/2007/orionpharma/stst5007

Imorgon är en ny dag och då: debatt. Missa inte, hörni! Vi ses kl 16 på Södertörns högskola.

"Artister och varor - in här". Uppsala University Jazz Orchestra äntrar Nalen.

Wunderbart

Gårdagkvällen blev ett riktigt lyxigt avbrott i vardagen. Wow. Njöt av en hel massa ögongodis - inredning och scenkläder á la Moulin Rouge möter Edward Scissorhands. Örongodis - musiken och artisternas stjärnstarka röster. Och så mungodis förstås. Det vattnas fortfarande i munnen bara jag tänker på oxfilén, sillarna och chokladmoussetårtan... Okej, jag tror du förstår.

Iallafall - stort tack till Joel, som bjöd mig och Jenny på en helkväll på Wallmans!!!


Jenny var nöjd med sittplatsen på Wallmans


Sir Joel och gänget in action


...VD-gänget som gästade var dock svårflirtade (kolla in mannen vid bordet närmast kameran)

Glad och gulrusig

Kärlek och glädje till er!

Jag tar tillbaka allt deppigt jag skrev sist. Livet är härligt!
Dagens fruktade presentation av ett grävprojekt gick oförskämt bra: "Sälj till Uppdrag granskning", blev lärarens kommentar. Hm, vore onkeligen inte dumt att få extra cash..!
Dessutom: Vår(sommar?)värmen är här. Hittade årets första tussilago i ett dike. Å så är jag 'ledig' nu fram till onsdag. Ska IKEA-shoppa imorgon. Och gå på show på Wallmans på torsdag. Gasque på lördag! :)

Som sagt, solen skiner och livet är härligt. Så nu ska jag ta mig ut och springa av mig lite skräpande stresshormoner...

Kramis

Vansinnigt vuxet

Mitt horoskop i Metro (observera att dessa små texter läses med en stor nypa humor av undertecknad) sa idag någonting i stil med att: "Just nu går det bra för dig och du har fullt upp, men ändå känner du dig lite nere och frustrerad. Det kan vara ett vårtecken."
Ja, även om texterna säkert kan passa in på 90% av befolkningen i många fall, måste jag säga att jag är lite imponerad. För precis nu kan jag nog inte beskriva mitt liv bättre själv.

Idag har jag skrivit klart ett stort granskningsarbete i skolan i Sthlm, suttit i ett långt programstyrelsemöte och diskuterat budget, stressat till 8:e våningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala för en intervju med chefsläkaren, shoppat kläder till fredagens konsert (du kommer väl?), blivit uppringd av Madonna (nåja, det var reklam men ändå), skissat på ny inredning till föräldrarna och diskuterat nya uppdrag till företaget som jag, mot allt tidsrealistiskt sans i världen, tackade ja till... Dessutom har jag läst alla gratistidningar, UNT och SvD och har nu full koll på omvärlden. Typ.

Jag är rädd för mig själv. Hade jag sett mitt liv för tio år sen hade jag asgarvat. Vem är jag, denna kvinna som rusar runt och håvar in den ena vuxenpoängskistan efter den andra? Jag har redan bokat in när, var och hur jag ska träffa vännerna i helgen. Varenda minut är planerad, in i minsta detalj.
Absolut, att ha koll är skönt och att hålla igång är kul för det allra mesta. Speciellt om det går bra. Men nä, lycklig blir man inte automatiskt av att ha tusen saker att göra. Deppen kan smyga sig på ändå.
Okej, jag är antagligen den sjuhundranittiofemte miljonte personen att upptäcka det. Men nu har insikten nått även mig. Jag har kommit över min pubertala fascination av det vuxna stressamhället. Och...blivit...ja kanske det...vuxen på riktigt?

Nepp, nu blev jag rädd igen. Hädanefter ska jag hoppa mer hage, åka mer rullskridskor och börja läsa KP.
Precis nu först ska jag bara planera lite för debatten om några veckor. Sen ska jag (gäsp!) lägga mig tidigt. Läste nämligen i Metro att det är internationella sovdagen idag...

Vår!

Äntligen vår!!! :)
Satt på farstubron och solade en bra stund i morse... Och som alltid den här tiden på året undrar man: Hur har jag lyckats överleva hela den här tiden utan solen??

Vår innebär också att det händer en vansinnig massa saker. Jag vill ta en stund och göra lite pålysning för en massa roligt som jag tycker du inte bör missa:

- Närsomhelst kan du sätta dig på en parkbänk och äta glass
- Närsomhelst kan du hoppa hopprep på någon grusig asfaltsplan i tunna vårskor
- Närsomhelst kan du cykla ut på landet och dra in lukten av dynghög
- 23 mars 19.30 kan du lyssna på "Linné swings in spring", jazzkonsert med Uppsala University Orchestra. Kom och jazza in våren i Universitetsaulan, och stötta en stackars blondin som sjunger solo.
- 11 april är det jazzkonsert med ovanstående sättning på Nalen i Sthlm. Drottningen kommer (ahh, crazy I know!), så gör det du med.
- 12 april 16-17 utlovas en rafflande debatt om medieträning på Södertörns högskola, med journalister, politiker och studenter i panelen. En stackars blondin är moderator.
- 30 april är det återigen dags för studentmössor, traditioner och galenskap. Kom till Uppsala och upplev stan när den är som bäst. Och för allt i världen, missa inte forsränningen - blondinen (ja, jag menar mig själv) står bakom en av de hemmabyggda, och i vanlig ordning livsfarliga, flytetygen.
- 13 april fyller jag år. :) Ännu en bra anledning att komma till stan och hälsa på mig.
- 1 maj är det flaggor och fanor på Skansen. Jag och Sofie får förhoppningsvis bära Söders.
- 8 maj har årets uppsättning av Söderspexet premiär på Södertörns högskola! Missa ej!

Dagens plus: Är solklar.
Dagens minus: Jag har ådragit mig en högst opraktisk åkomma och måste gå omkring med ett stort förband indränkt i alsolsprit... runt svanskotan.

OK. Vad ni än bad, så var era böner inte tillräckliga. Efter första genomförda Lasergame-passet mottog jag följande kommentar: "Like a lamb to the slaughter". Jag låter bli att kommentera kommentaren.

Nu ska jag trösta mig med ett avsnitt Greys.

Dagens minus: Jag ådrog mig ett blödande knä och en sönderskjuten stolthet.
Dagens plus: Middag och häng på jazzklubb med redaktionen efteråt gjorde gott för återuppbyggandet av vänskapsrelationerna.

Losecläge och Lasergame

För mycket juice och äpplen i kombination med en lång att-göra-eller-oroa-sig-över-lista är inte bra. Inte för lilla magen iallafall. På lördag tar jag lite time off, innan det är försent och jag måste börja äta de berömda Losec-pillren..

Men imorgon blir det desto roligare - kl 17.30 springer jag och alla andra på Synapsis redaktion in i mörkret bortom Polishuset i Svartbäcken, och siktar in varandra med stora strålvapen. Mitt första Lasergame någonsin är i stundande, och jag är nervös. Be en bön för mig, guys. Jag vill inte dö...först.

Snokande och saknande

Dagens coola: 1) Jag är en grävande journalist. Åker runt till myndigheter och begär skriftlig besvärshänvisning på sekretessbelagda dokument. Kan vara något stort på spåren... sniff. (Men skvallra inte)

2) Jag tillhör numera de som innehar Skype. Tänkte bara berätta det. Så ring mig billigt, sök på: Ida Widberg

Dagens depp: 1) Jag saknar lillstrumpan igen. Lämnade henne på Arlanda igår, intet ont anande om hur ledsamt tomt rummet skulle bli efteråt. Nu sitter hon i en stuga utanför Oslo och leker med två små jentor istället.
2) Åkte ända till Haninge för att gå på en öppen föreläsning om "hur man designar information". Det lät bra, men innehållet var långt därifrån. Redigt tidsslöseri.

Resväskor, restauranger och rynkbejb

Hejhej igen kära blog,

ännu en vecka har gått. Har bland annat blivit fadder åt en stor resväska, efter att ha vinkat av tre blivande flygvärdinnor på Arlanda som råkat ta med sig alldeles för mycket packning till check-in. Vilken syn. Kläder, skor, böcker och smink flög omkring mitt på terminalgolvet. Men de fick till det tillslut.

Har också lyckats gå på asiatrestaurang fyra gånger inom loppet av sex dagar - jag som i princip lyckas få äta sådant en gång varannan månad! Först med några kursare efter ett "studiebesök" på Riksarkivet, sedan med min jazzkollega för att fira hennes 25 år fyllda, därefter med en bortflyttande Stockholmsvän, och sist med familjen för att ta ordentligt avsked av strumpan som åker till Norge på tisdag.
Otroligt taskigt av dem att lämna mig. :(

Trots tråkig anledning blev det trevliga avskedsmiddagar. Speciellt den första, på Chopsticks i Sthlm, som följdes upp av häng på LaCamera vid Norrmalmstorg. Där regerade en drottning. Den här damen, säkert minst 80 år fyllda, satt med rödmålade läppar och korpsvart hår, i röd kappa och högklackat, och nynnade med i musiken samtidigt som hon kollade ut över folket från bästa sittplats. Alldeles ensam. Men med huvudet högt. Det var så fascinerande. Cool som isen på Antarktis. Varför gömma sig på ett hem bara för att rynkorna tagit över, liksom?

Veckans plus: Asiatmat. Åh, mums.
Veckans minus: Avsked.
Veckans tips: Hittade otroligt bra musik på myspace alldeles nyss! Kolla in Douglin.

Vänner och viktigt...

...vilken vecka. Har försökt få till ett blogginlägg i flera dagar nu, utan resultat.. Men okej, nytt försök följer nedan.

Älskar när det händer grejer. Sen blir det så skönt när allt försvinner. Ett kort (?) och heltråkigt utdrag ur veckan som gått, för den nyfikne och med gott om tid :

Måndag: Opponering i skolan hela dagen. Hem och packa.
Tisdag: Plugg och rep i Stockholm, sen tåget till Flen för att hälsa på Nel (som snart ska iväg till Arabemiraten och bli flygvärdinna). Häng, lite plugg, och chokladfrosseri framför TV:n ett dygn.
Torsdag: Tillbaka till Stockholm för stormöte med högskolans studentrepresentanter. Skyndar sen till Uppsala för urmysig middag med gamla kursarna på Studentvägen. Hemma vid midnatt. Fredag: Upp tidigt för brainstorm-möte om skrivuppdrag. Vidare till skolan för inlämning innan deadline. Fika med kursare. Syskonen hämtar upp med ombyte när jag kommit tillbaka till stationen i Uppsala. Byter om i bilen på väg till Sunnerstabacken, och vi kör rumporna blå i våra små pulkor hela kvällen. :)
Efter en lång lördag med mer rep och konsert (som trots allt går riktigt bra!) avbokar jag allt jobbigt på söndagen och sover lääänge.

Idag har jag andranamns-dag (tack för "grattis"-et, som du tänker just nu) :). Ida Maria, thats me.
Men nu är "idag" typ slut och torsdagen har tagit över..Time to call it a day. Tack och hej!

Veckans plus: Jag var i FLEN! Denna glömda lilla tätort som håller så många minnen. Jag lade märke till några förändringar sedan jag var där sist (ca fyra år sedan): Receptionen på centralstationen var igenbommad och någon hade målat Flen-motiv på staketet vid stationen.
Veckans minus: Bussolyckan som var all over news igår, inträffade bara några kilometer från min busshållplats, tio minuter innan jag hoppade på min buss. Kusligt. :(

Tanter och tokigheter

Jag blev Greta. Tog på mig farmors gamla vadklänning, tantperuken och second-handskorna. Packade ned en låda "hembakta" kakor och gav mig iväg. Tant Greta, som egentligen var på väg till julmiddag med barnbarnen, hamnade istället på korrefest på Studentvägen. Men eftersom Tarzan, Jack Sparrow, cykelbudet i snygga bikepants och obducenten i nedblodade skyddskläder (Josie, du rockar!) också hamnat fel, var Greta i gott sällskap. "Oj, jag kom visst fel"-festen var galen men trevlig och så fick jag träffa gamla kära kursare från i höstas. Var dock lite trött efter förkylningen och kastade in handduken strax innan midnatt.


Jack och Tarzan feeling lost but pretty.
(Bilderna på mej och Jos blev ingenting.. tar med mig en riktig kamera nästa gång.)

Dagen idag blev lite lugnare, var i kyrkan i förmiddags och på middag hos mormor efter det.

Helgens plus: Jag är så hurtig! Skidar en mil varje dag :) Och så tummen upp för Luuk i melodifestivalen.

Helgens minus: Melodifestivalen = ytlighetsfestivalen? Var är alla coola texter och melodier som inte gett efter för i schlagermall-träsket? Som inte ger känslan av att låtarnas enda syfte är att fylla artisternas bekräftelsebehov? Det här är så platt att det framkallar déjà vu. :(

Ganska grått

"Din vardag är ditt liv", var det någon människa som sa en gång i tiden. Det stämmer ju ganska bra. Tyvärr för min del, eftersom min vardag de senaste dagarna bestått av ganska tråkiga saker som influensa, städning, plugg, skrivande av misslyckade artiklar och frustrerande repetitioner. Antar att sådant måste hända så att man sen kan uppskatta allt roligt.
Ikväll ska jag iallafall på fest med temat "Hoppsan, jag kom visst fel!" hos Josi. Det kan blir ett bra tillfälle för lite omväxling. Utmaning nr 1 blir att fundera ut passande utklädning...Tips mottages tacksamt!

Veckans plus: Alla hjärtans, som trots bottenförväntningar blev riktigt bra!
Veckans minus: Virus och deadlines.
Veckans tips: Kolla in Förkväll på 4:an, tisdag eller torsdag eftermiddag, om du vill se mig säga konstiga saker i TV!

Överdådiga överraskningar

Eftersom syster Elin var i Afrika vid tiden då tomten (eller snarare mamma med tomteluva) delade ut julklappar i Widbergska villan på julafton, fixade hon klapparna med lite kreativitet på avstånd. Det blev allt annat än sämre!!
I går var det dags för mig att få min julklapp - en hel dag med syster. Jag hade ingen som helst aning om vad dagen skulle innehålla, men hon hade minsann planerat allt in i miiinsta detalj:

1. Elin meddelar i sann "Amelie från Montmartre"-anda att jag ska gå och lägga mig tidigt fredag kväll. (Klarade tyvärr inte det uppdraget - en trevlig middag med Maja och Meg m.fl. höll mig uppe till sent)
2. Hon väcker mig klockan sju (!) lördag morgon, och drar mig ned till dukat frukostbord á la Africa.
3. Under frukosttallriken hittar jag nästa lapp, med beskrivning av mitt första uppdrag: "Packa en väska med träningskläder, handduk och lite snyggare ombyte".
4. Vi får skjuts till Svettis och Elin drar mig med på ett morgonjympapass. Lite gymming och bastu som avslutning. Vansinnigt gött efteråt!
5. Etapp 2: Promenad till centralstationen, där vi dumpar våra träningsväskor och hoppar på första tåget till Sthlm.
6. Framme vid T-centralen ger hon mig uppdrag nr 3: "Shoppa loss några hundralappar i valfri affär". Det var inte särskilt svårt! :)
7. Etapp 4: Efterlängtad lunch på mysiga Bistro Bohéme. Grillad fläskfilé med bakad potatis och paprikasås. Ååååh, vad gott!
8. Mer shopping, och fika på det.
9. Vi hoppar på tåget tillbaka till Uppsala, där bror hämtar upp.
10. Helskön filmkväll all included med, såklart, "Amelie från Montmartre" - en av de finaste filmerna som finns!

Tack Elin! Den absolut bästa julklapp jag någonsin fått.

Lillstrumpan landade

Artiklarna blev färdiga tillslut, efter en lång natts arbete. Dagen efter blev en ytterst dålig en, men tack och lov är jag nu (typ) ledig ett par dagar och kan vila upp mig...och umgås med lillstrumpan som landade på Arlanda idag! :)

Efter ett halvår i Kenyas tumult återvände hon brunis, med flipflops på fötterna och full av stories...

...väskan packad med en massa konstiga prylar, och självklart, som sig bör för alla utlandsresenärer, en kasse Toblerone från taxfree.
Det stora rum jag så länge fått ha alldeles för mig själv är nu lite trängre, men mycket mysigare. Ser fram emot systersurr tills vi storknar.
Just nu kollar vi på billiga flygresor till Malaga :)

Spansk snabbordbok slash skrivkramp

Hörni, jag har en liten knasig grej på min dator som jag tänkte berätta om. När jag läser en text på nätet, kan vara i princip vilken som helst, och håller muspekaren över ett av orden en stund, poppar det upp en inforuta med (con) en (una) spansk (Español) översättning (traducción) av (de) ordet (la palabra).
Hur skoj som helst tycker jag! som nästan glömt all spanska från de 6 skolåren quándo aprendabamos español. Har dock inte den blekaste aning om varför eller hur den finns där. Är det månne ett tecken för mig att ta och boka den sedan evigheter planerade solsemestern i Spanien?

Dagens plus: Forskaren jag intervjuade idag var över förväntan trevlig. Finns det fler som hon kan jag nog överleva ett journalistjobb trots allt.
Dagens minus: Klockan är 23.17 och jag har ännu inte börjat skriva ett ord på artiklarna (á 3000 tecken) som ska vara klara imorgon kl 12 senast. Voj, voj. :( Sitter och kurar under en filt och mår allmänt kasst. Längtar till blommor, kärlek och värme.

Okontakt och ogillande

Jag sliter mitt hår. Jag gnisslar tänder av frustration. Varför är det så vansinnigt svårt att få tag på folk som vill svara på några intervjufrågor?? Har försökt i drygt en vecka, och så skickar människan (forskare, inte en minister med rätt att vara någorlunda upptagen) ett mail och förklarar att hon är alldeles för upptagen och kan som tidigast ses nästa vecka. Vi har deadline på tisdag. Suck.

Jag bytte raskt ämne, hittar ett som skulle kunna funka för en artikel och kontaktar denna forskare. Men - ja, du gissade rätt - inte heller han hade tid att ses. Stress- och prestationsångestkänsliga personer göre sig icke besvär att satsa på journalistik.

Vilket osökt leder mig in på ett annat spår. Det här med journalistik och politiker. Knepig balans. Granska politikerna ska vi självklart göra, men hur långt tillåter allmänintresset oss att gå? Metro till exempel, outtröttliga i sitt grävande. Har Reinfeldts barnflickas ouppsåtliga, eventuella period av arbetande utan arbetstillstånd på ett äldreboende verkligen sådant allmänintresse att det förtjänar en toppetta?

Däremot.. Dyra flygresor och långledigt på megabetald tid är jag lite nyfiken på. Varför? Tåget är tydligen helt tillräckligt snabbt och säkert för Göran Lambertz, Sveriges mest kontroversielle kansler. Såg honom kliva på tåget i Uppsala med raska steg häromdagen. Behövs inga flyg här inte, Anders Borg.

Nog med journalistik och cynism. Nästan.
Nu ska jag och Hampus gå och handla pastasalladingredienser till 50 glada journalistiknollor.

Plus: Snart (?) är det vår.
Minus: Jag är lite vinterdeppig. :( Därav de lite ljusare färgerna här!

Gillar Grey

Veckans plus: Greys anatomy. Jag har hittat min drog.
Veckans minus: Bieffekterna av min nya drog. Få sömntimmar och färre avklarade artiklar.

En stor dag...

... var det idag, dagen då jag köpte mitt allra första: SL-kort.
Trots att jag bott i Storstan under ett helt år är det alltså inte förrän nu, då jag flyttat hem till mor och far ute på den uppländska landsbygden, som jag helt otajmat går och köper ett månadskort hos Stockholms länstrafik.
Men nu ska jag bli Pendlare. Göra slut på stämpelångesten. No more shame.
Så, 600 kronor var vad SL fick av mig idag. Och det kan de få, tycker jag. Hoppas de gör något bra med pengarna. Till exempel önskar jag att mina hundralappar blir ett litet bidrag i spargrisen ämnad till efterlängtade inköp av nya tåg. För det är väla på gång, SL? Eller är det sjuttiofem års ålder som gäller innan en stackars nedklottrad plåtlåda på hjul ska få gå i pension..?
Nåväl, jag slutar där eftersom jag fortfarande anser mig distanserad från högljutt gnälleri över SL. Det finns tillräckligt många som gör ändå. SL är bra mycket billigare än UL, med tanke på vad som erbjuds för pengarna! Heja SL.
Det lustiga var iallafall att just idag, inköpet till ära, fick jag för första gången i mitt liv se två biljettkontrollanter på pendeln. En reflex sa åt mig att börja pilla i väskan efter biljett. Istället fick jag se, lysande likt vallmo på en grön sommaräng, detta lilla röda fodral till kortet som alla andra stockholmskisar haft råd med men aldrig jag. Sträckte lite på mig och log förnöjt. Jag är en av dem nu.

Dagens plus: Inte så vansinnigt dumt att vara tillbaka på skolan i Sthlm igen. Dags för temajournalistik och jag insåg, än en gång, att det inte finns någon bättre pluggblandning än min: medicin och journalistik. Jag säger det igen: Oslagbart.
Dagens minus: De stormfällda träden ligger fortfarande som orubbliga vägspärrar i löp/skidspåret. Det blev en halv tur.