Far är rar...
...hade jag lärt mig redan när jag var 4, tack vare diverse gamla gulblekta ABC-böcker hemma hos dagmamma mormor i Umeå. Idag är far extra rar, för nu har han fått både present och kramar.
Cred till mig: Jag var ute och sprang imorse. Trotsade den grå dimman och pölarna som numera gett löpspåret en touch av sumpmark. Kondisen verkar ha fått ett lovande lyft. Gött!
Nu ska jag ge mig in i fysiologins värld för resten av dagen, The Virtual Labs närmare bestämt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är duktig du Ida. Du uppdaterar din blogg som du ska.
Och jag är duktig jag. För jag skriver artiklar tills fingrarna svider.
Synd att vi inte sågs på msn. Dyker ju bara upp en gång per kvartal numera.
Skicka en kommentar