Måndag igen!
...och tillbaka till april. Vädret hoppar än mer förvillande än en gasell i Serengeti, samtidigt som klimatförändringarna är månadens toppnyhet. Jag antar att det någonstans efter Al Gores skrämselfilm och nyheten om att september var den varmaste i Sverige på 100 år, började gå upp för redaktörer runt om i landet att det här är något som berör människor. Även om Gores film till viss del luktar lite politiskt smart move (oljemagnaten Bush är ett lättfångat byte i frågan), och även om läsaren ibland kan få intrycket av att klimathotet ökat markant de senaste månaderna bara för att mediaexponeringen av väder-varningsljus ökat med 300%, säger jag ändå: Stort grattis! Roligt att vi kan börja diskutera frågorna på allvar. Om allvaret håller i sig kanske vi lyckas trotsa oljeshejkarnas makt och satsa på forskning kring alternativa bränslen. Jag välkomnar fler snöstormar om det är vad som krävs.

Därmed avslutar jag min politiska åsiktskommentar nummer två på denna blogg, och säger tack och godnatt. På återseende!